Konspiration Kajal

Det slog mig under en diskussion med några vänner här i veckan att barnprogrammen verkligen är värdelösa. Under min uppväxt till exempel så hade vi Joel Bitar. Detta program gick ut på att sitta och stirra på en liten pojke som hade Downs Syndrom medan han åt gräs och liknande saker.
Sen så hade vi Ika i Rutan, en skånsk kvinna som klädde ut sig i fåniga kostymer och pratade ytterst pedagogiskt när hon drog dåliga skämt som var menat att barn skulle uppskatta.
Några år före min tid så hade vi Vilse i Pannkakan, kommunistisk propaganda i den bästa hippie-kulturella andan som tack och lov är utdöd sedan länge.

Men sedan hände något, det började komma roliga program på tv.
Darkwing Duck, en charmig anka som bekämpade brott på ett klumpigt och gulligt manér när han sköt ut nät ur sin pistol, han ramlade och slog sig som en äkta antihjälte. Men det togs bort för att barnen förmodades bli våldsamma av att se ankor ramla omkull medan de bekämpade grönsaker.
Sen kom Oggy och kackelackorna. Även detta togs bort för att det var för mycket våld som visades.

Men nu är det så att jag kom på vad detta beror på!

Kajalbolagen och musikbranchen ligger bakom detta.
Först så visar de skitdåliga program, för att sedan komma in med nya roliga saker som de sedan tar bort genom att utöva påtryckningar på tv-kanalerna. Detta sker givetvis genom hot om att inte betala reklamtid för diverse kajaler och smink. Något som de flesta som någonsin har försökt att titta på en film på tv3 vet att det är MYCKET tid som går åt till dessa sminkprodukter.

Allt detta för att barnen skulle tappa det mesta som påminnde om en livsgnista och börja tillämpa en mode-stil som heter "EMO" och öka marknaden avsevärt.
Jag misstänker även att att alla dokusåpor blir sponsrade av dessa bolag för att få ungdomar att må dåligt. Svart hårfärg likaså.

Död åt Loreal!