Nyår... vad fan e det?

Jag kommer inte ens försöka näämna hälften av alla fester jag blivigt bjuden på till denna natt, för det är för många.
Varenda person jag känner (nästan) verkar ha drabbats av någon läskig form av hysteri där det är ett tvång på att supa sig i småbiter, krypa fram till en ramp laddad med raketer och där smälla av sig fingrarna. Allvarligt, vad fan lider ni av?
Till och med den mest o-festigaste person jag känner frågade om jag kände till en fest för att hon ville verkligen supa järnet.
Nyårsafton är det datum då kalenern slår om till ett nytt år, det är inte mer än så, varför är det ett socialt tvång på att man måste partaja, så nära julafton då man redan har spenderat sina pengar på julklappar och julmat, sen måste man en vecka senare smälla av fyrverkerier och raketer, ha en jävla massa sprit och göra sig till.
Nä, återigen så vaknar den lilla rebellen som lever nånstans i njurtrakten på mig och jag flyr fältet. Ikväll ska jag stänga av telefonen, sitta nykter och titta på film o käka vanlig jävla husmanskost.

Och till alla ni som slavar under fåniga traditioner, gott nytt år!

Julhandel och folkmord

Hurra för mig, jag är nu en av de få som verkar ha överlevt julhandeln med min förstånd i behåll, jag skojar inte, folk blir galna i julhandeln.
Idag så var jag som resten av Sverige och köpte julklappar till familjen, och jag hatar det, (inte familjen alltså utan julstressen).
Det får mig i vanlig ordning att ifrågasätta hur människor är funtade när det kommer till att slåss med varandra för att få tag på den sista rekomenderade julklappen.
Själv så struntade jag i att gå in i affärer med för mycket folk, jag gick in på Forum-gallerian i uppsala men gick därifrån efter 5 minuter. Hellre låter jag mina kära familjemedlemmar vara utan julklappar än att gå in och slåss på liv och död med arga mammor som andvänder sina barnvagnar som vapen, ilskna tanter mer rullatorer som verkar sikta på mina hälsenor, griniga gubbar med dragväskor som verkar få nån ytterst sjuk njutning att stanna precis framför mig för att stå och prata med nån annan gammal farbror som placerat sin käpp på ett strategiskt sätt för att reta upp alla som försöker passera.
Så till alla ni som jobbar i affärerna jag besökte idag, jag förstår er, om ni spontant tar fram en kalashnikov och skjuter ner alla som komer in i eran affär så komer jag demonstrera för att få er friade, för ni är mina hjältar. Hur står ni ut? Vad har ni för knep för att inte skalla av näsbenet när någon kommer och ffrågar "jag köpte en väckarklocka förra året, men jag minns inte vad den hette, har ni den kvar?" Tro det eller ej, men det hände faktiskt, jag har till och med addat henne på facebook, för hon verkar vara en sådan som varkligen hatar julen och tvekar inte för att låta alla andra lida.
Finns det någon som tycker det är mysigt med julen? kan vi inte avskaffa den en gång för alla, budskapet har ändå gått förlorat, vi borde byta ut julen mot någon rolig högtid istället, som min födelsedag istället. Det är iaf en dag som är värd att fira.

Så en sista julklapp till er alla, jag har fått godkänt av ettt revligt bokförlag, dom kommer att ge ut min bok, det är min present till er.¨
God jul.

pre-kids och post-kids

Nu har jag suttit o chattat med min äldre syster nån kvart angående julafton, och hon sa en rolig sak som genast satte igång en lustig tankekedja i mitt förvirrade lilla huvud.. (Fast mitt huvud är egentligen ganska stort)...

Det hon sa var att hon har en vän, jag vill inte lägga ut några namn på de som jag inte träffat, men den här vännen älskar tydligen att läsa min blogg. Vilket är ganska roligt att få höra, men jag skojjade lite och sa att hon skulle hälsa att jag var singel numera, och systern svarar med att den här vännen är gift och har två barn.... därav tankekedjan....

De flesta tjejer jag pratar med brukar ofta bli irriterade över min frispråkighet, min superförmåga att säga saker som får situationer att bli riktigt pinsamma... tills dom föder barn. Då händer nånting med kvinnor som inte riktigt går att förklara.

För hur pryda tjejerna än är så slutar de bry sig om kroppsliga funktioner, istället blir de lite mammiga åt hela deras omgivning. Och istället för att bli irriterade när man drar referenser till lukt och konsistens av dagen besök på toaletten så suckar de bara och himlar lite varmt med ögonen. Medan en tjej som inte fått barn drar sig inte för att förklara detaljerat hur motbjudande, äcklig och barnslig man är. 

Sen har jag nu funderat på andra vänners flickvänner och fruar, hur de var innan barnen och hur de är efter barnen, även minäldre syster som var ganska pryd har släppt på livremmen en hel del gällande vad som går för sig och inte. Det mest chockande var nog direkt efter att hon fått sin söta lilla dotter och jag skulle komma och hälsa på, men jag skulle även ta med mig min då nyblivna särbo. Och min äldre syster som ajg aldrig hört dra något opassande i hela våran gemensamma uppväxt säger lite glatt "glöm inte att dusha, annars kommer du inte få dig något".

Visst, det är skitroligt att fälla sådana kommentarer till människor, som att på en fullsatt restuang säga åt ågon när dom lämnat bordet "kissa inte utanför den här gången". Men det är sådant som jag gör, inte något min pryda syster ska säga... sen fick hon barn..

Så kan det vara så att kvinnor som fött sitt första barn helt plötsligt inser att dom inte måste hålla på någon konstig standard för vad som är acceptabelt i offentliga situationer, att dom kan skratta åt skämt som är roliga, trots att dom innehåller saker som kroppsfunktioner. 

så nu när jag är singel och ska (enligt alla våra godtyckliga samhällsnormer) kasta mig ut på köttmarknaden så står jag inför ett problem. ska jag dejta yngre tjejer som inte har barn men som också saknar humor, eller ska jag ta någon som har barn och även humor, De utan barn har mer fritid att göra saker på ett väldigt ansvarlöst sätt, medans de som har barn har humor men väldigt mycket ansvar. Så vade vinner, nån som är rolig eller nån som saknar ansvar. 

Nu vet jag inte hur det ser ut för eran del, men jag kan ta lite hudbristningar för en kvinna som kan berätta om när det fick lavemang för att inte skita på sig när de skulle trycka ut en fotboll ur sig.

Tack för mig, nu ska jag imitera Johan Pettersson resten av kvällen.

Snöfall

Nu snöar det ute, det har det gjort ett tag nu, det börjar t om nli vitt på vägar och tak. 

Men det är klart som fan att det inte kan vara hamoniskt vit och vackert ute utan att nåt jävelskap kommer med på köpet. I det här fallet handlar det om Stockholmare. Missförstå mig rätt, jag vill inte sitta som en semi-same uppe i gällivare och klaga på allt om Stockholm, jag älskar staden. Men i samma sekund som det kommer snö så får dom panik av någon anledning.

Men det jag hatar mest är dom lama ursäkterna som man hör efter att dom har blåst in i en cementsugga i 90 kilometer i timmen med sin nya BMW. 

"Jag var inte beredd på att det skulle vara så halt", "Jag har inte hunnit bytt till vinterdäck" och min absoluta favorit "Vägverket har inte saltat ordentligt".

Men era förbannade folhems onanister, det är i mitten på december, det SKA vara kallt o halt då, det ÄR LAG på att sätta på vinterdäcken till den första December och om Vägverket inte saltar så får du väl för fan andvända hjärnan och inte köra så jävla fort då. 

Men icke, för två centimeter lappmögel sätter igång nån magisk process i deras snökänsliga huvuden och förvandlar deras spegelbild till Arri Vattanen som tvingar dom att drifta och bete sig som rallyförare i alla rondeller. 

Fan va irriterande det är.

homosexualitet

jag samtalade med en kompis inatt, och vi kom fram till en hel del intressanta saker.

Som t ex att tjejer strular till det för killars tillvaro, så det enda rätta är egentligen antingen att byta sida och lura dom på deras onskefull aplaner. För erkänn, om det är någonting som tjejer inte kan hantera så är det homosexuella män.

Bögar skapar snygga kläder som tjejer betalar sjuka pengar för att köpa, bögar klipper deras hår, lagar deras mat osv. Dom äger tjejerna i allt i stort sett. framför allt så är de homosexuella immuna mot tjejernas två vapen, gråt o tuttar.

Om en tjej gråter ut hos en bög, så börjar han också att gråta, tjejens undergvna styrka tappar all sin kraft. och tuttarna, inte ens den bästa push-up får dom att tappa fokus. 

Det andra alternativet är att förvandlas till det svin som allla tjejer tror att man är, sätt på allt i sin väg utan speciell urskiljning, ring dom aldrig och sluta bry sig. men då helt plötsligt så är man skurken. 

Nazisterna var inne på att bota homosexualitet, jag tycker man ska fortsätta på den forskningen fast omvänt. man borde hitta en spruta som gör en till bög. fan vilken dröm. vakna upp varje morgon och upptäcka att man var kär i ett logiskt kön.

jag är en ganska så rationell person som inte är homofob av den enkla anledningen att jag inte ser vad det finns att vara rädd för. men ibland önskar jag att homofoberna hade rätt i deras klentrogna uppfatnning om att bögigheten smittar av sig. Då hade jag hoppat in på Patricia och gnuggat mig mot dom tills jag konverterade.

Är det något fel på mig om jag är kär i en idé om att ha en annan sexualitet måhända?