fredag 29 juni 2012

Pappa dotter och andra saker.

Då har man äntligen gått och blivigt en pappa på riktigt. Torsdagen den 28:e Juni så föddes lilla Julia Elisabeth Therese klockan 11:48.
Jag är fortfarande ganska så euforisk i denna stund medans vardagens ändrade rutiner smyger sig fram. Nu ligger hon och sover tillsammans med sin mamma här i soffan bredvid mig. Jag är så lycklig så det är löjligt åt det. Var nära att ställa mig på macken och visa bilder fö främlingar. Tack och lov så insåg jag att det skulle vara att gå över gränsen för vad som kallas för socialt accepterat å jag lyckades hålla mig i styr.

Men hur som helst, bortsett från allt gullande och daltande så ville jag också säga att jag är lite besviken samtidigt. jag ska förklara varför.

Enligt vad jag hra hört om att föda barn och hur värkar ser ut så var det ungefär såhär som jag tänkte mig att det skulle gå till.

07:00 jag vaknar av att Therese skriker lungorna ur sig och vattnet går, det sprutar blod.
07:30 jag har lyckats bära henne ner till bilen med två stopp för hjärt och lungräddning.
07:59 efter en hysterisk bilfärd til BB ed snuten i hälarna så sladdar jag upp på infarten genom entrén.
08:00 Jag blir gripen medans ett akut-team tar Therese till operation, möter en läkare som kastar folk ur vägen med sin defibrilator.
08:13 jag lyckats sparka ner poliserna som gripigt mig för grovt vårdlöshet i trafik och springer emot operationsalen med handbojorna fladdrandes bakom ryggen.
09:30 En vagn med extra blodpåsar kastas in.
15:48 i ett hysteriskt anfall som Therese får så sänker hon narkosläkaren med en högerkrok.
17:23 värkarna sätter igång på riktigt.
17:23 23:49 allmännt kaos då jag svimmar ett flertal gånger och får ligga i en egen säng med dropp.
23:50 ett extra akut-team kallas in.
04:00 Återupplivning påbörjas
06:30 Barnets förlöses med akut kejsarsnitt.
En vecka senare får man länma sjukhuset för att åka dirkt till häktet som en nybliven pappa.

I verkligheten går det till såhär.

07:00 Threese väcker mig och säger, "vi ska nog åka nu". Jag svarar med ett sömndrucket "ojdå"
07:55 är vi framme vid BB efter en lugn bilfärd.
08:03 fick vi eget rum.
10:00 epidralen sattes in
11:12 vattnet gick
11:30 Therese säger "Aj, det gö ont nu"
11:40 Therese säger "Nu börjar det kännas ordentligt"
11:48 efter tre krystvärkar så kom lilla skruttan ut fullt frisk.


Med andra ord så kan det inte vara så farligt att föda barn, jag blev nästan lite besviken på hur enkel det var. Och jag svimmade in heller. :D

Men nu är det mys för fulla muggar. Över och ut.

5 kommentarer:

  1. Lika skön och vriden som alltid! Ta vara på tiden pappa, den vara inte för evigt tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det minsta problemet. Tyvär så envisas sambon att hon måste hålla i lilla dottern under amningen, trots tt jag har erbjudit mig att ålla i henne då också. Men jag är iaf den man sover på vilket är helt underbart.

      Radera
  2. Men att du alltid ska överdriva så dant. Gilla läget nu "pappa" för nu har du minst 18 års slit framför dig. *asg*

    SvaraRadera
  3. *gnider händerna* Sedärja, nu kommer du o få veta vad det pratats om hur tonåriga monster..... jag menar, tjejer är

    Grattis till er alla 3 :). Bara måste ju få komma snusa bebis

    SvaraRadera
  4. Hm och eftersom jag tydligen är unknown, så får du se när vi dyker upp, vem jag är

    /T & J (små ledtrådar)

    SvaraRadera