Sjukdom

Det är synd om mig, mer än ni anar.
Barnasvält och krig i all ära, men jag är faktiskt förkyld. :(
Det suger rätt så hårt, och eftersom jag är en man så är det min rättighet att berätta för hela världen exakt hur sjuk jag är och att samtliga ska tycka synd om mig.

Here goes:
Näsan rinner konstant vilket omöjliggör en ordentlig syreupptagning som i sin tur resulterar i att man inte orkar nånting annat än tycka synd om sig själv och äta en och en annan påse med ostbågar.
Halsen svider och ömmar så man inte kan prata ordentligt, det känns som att man ska hosta hela tiden, vilket man självklart inte gör, den känslan finns där bara för att jävlas med en.
När man väl hostar så gör det skitont, ögonen tåras, man viker sig på mitten och det kommer en äcklig smak av slem i munnen (JA, det ÄR äckligt).
Huden (kroppens största och näst viktigaste organ) svider och ömmar, så även om man skulle få sig något sexuellt så vill man inte ha det.

På toppen av allt det här så är mitt kaffe slut, min flicka är inte här hos mig och matar mig med vindruvor, jag kommer inte ha råd med min nya tatuering på jättelänge!



För att summera, det är jävligt synd om mig just nu.... jag vill ha min mamma.....